Läsarna

Vad betyder en värld full av böcker för läsarna? Man kan antingen välja att se det som att "våra högkvalitativa böcker dränks i en sjö av dålig litteratur", som många traditionella förlag och förläggare gjort, eller så kan man välja att se det som att "läsarna, komplexa och intressanta människor, har mycket mer att välja på." Läsarna själva bryr sig naturligtvis inte om huruvida förlagsbranschen, gamla rävar som nya, accepterar utvecklingen eller inte. Istället lär de sig snabbt att göra ett mer informerat urval bland alla tillgängliga böcker så att de kan hitta det som intresserar dem. I min åsikt gör de det dessutom utan att först se på förlagsnamnet (som dagstidningarnas recensenter verkar tro) och utan att bry sig om något annat än huruvida en bok verkar intressant och bra.

Så frågan är då: hur vet en läsare om boken är intressant och bra?

Det finns många svar på den frågan men det kan vara väl värt att fundera kring några möjliga sätt som läsare hittar information och kritik om böcker. Ett klassiskt sätt att hitta just kritik om aktuella böcker är genom dagspress men jag tror att dess betydelse blir allt lägre. Detta tror jag av två anledningar: dels att det är en bråkdel av all tillgänglig litteratur som recenseras och annonseras på detta sätt och den därför inte fyller alla de olika behov som finns i landets samlade läsarskara och dels att tidningarna väljer att lägga allt mindre krut på att söka upp speciell, god litteratur och att inte spela på sina styrkor i detta sammanhang. Med detta menar jag att tidningarna ger recensionerna allt mindre utrymme och de allt mer liknar de musikrecensioner som i en kort mening ska förmedla recensentens tankar kring produkten och naturligtvis på detta sätt inte alls informerar konsumenten. Vi lämnar därför tidningarna därhän med noteringen att det finns gott om plats på den svenska marknaden för den som vill satsa på att ge sina läsare djupgående, forskande och (faktiskt) användbar litteraturkritik.

Att få en bok rekommenderad till sig av en vän måste vara den mest effektiva typen av marknadsföring en bok kan ha och som illustration till detta vill jag be dig tänka på hur du behandlar ett tips du får av en vän i jämförelse med hur du behandlar ett reklammeddelande som du till exempel ser på TV eller i tidningen. Jag brukar skämtsamt säga att om du får en rekommendation av en vän som tycker om en bok så ger du boken uppmärksamhet och forskar närmare kring den men om två av dina vänner rekommenderar dig en bok så finns det en naturlag som säger att du också måste läsa boken. Att arbeta just med denna typ av marknadsföring (word of mouth, viral marknadsföring eller vilken annan benämning man vill ge den) kommer vara det absolut viktigaste för både författare och förlag i framtiden och därför handlar den här boken mycket om hur du som författare eller förläggare sporrar läsare att göra just detta. I det här kapitlet vill jag nog bara nämna detta: det bästa sättet att få folk att prata om din bok är att göra en bok som folk vill prata om. Att utvecklas är nödvändigt för författare och förlag på samma sätt som alla som säljer en produkt ständigt måste utvecklas för att tilltala en kundkrets som oavbrutet bombarderas med marknadsföringsbudskap. Man måste utveckla sin produkt, göra den bättre och anpassa den efter kunden. Detta knyter också an till de tankar som finns om de olika format som en bok kommer att ha i en nära förestående framtid eftersom läsaren måste få möjlighet att ta del av boken på det sätt som han eller hon vill för att inte störa den här typen av marknadsföring.

Ett sätt på vilket vi alla börjar bli mer vana att hitta nya böcker är genom olika tjänster på nätet som genom att veta några böcker du tycker om kan rekommendera andra böcker du med stor sannolikhet också kommer tycka om. Ett exempel på en sådan tjänst är den amerikanska nätbokhandeln Amazons rekommendationer som finns på varje boksida på dess websajt. När du tittar på beskrivningen av en bok på Amazons websajt så visar de nämligen där också en lista på andra böcker som de, genom att arbeta med sin databas, tror att du kommer vara intresserad av. Det ligger naturligtvis i nätbokhandlarens intresse att föreslå böcker som du mycket riktigt kommer tycka om eftersom du då sannolikt kommer köpa fler böcker än du hade tänkt, men lyckligt nog är det också i ditt intresse eftersom du hittar fler böcker som ger dig en angenäm läsupplevelse. Ganska enkelt kan man säga att Amazon ser i sin databas vilka böcker som andra kunder som köpte den bok du för tillfället tittar på också köpte och föreslår dessa för dig. De utökar också träffsäkerheten på sina rekommendationer genom att se på vilka böcker du köpt tidigare och bygger på detta sätt upp en (automatiserad) förståelse av vilken typ av person du är, vilka intressen du har och vilka olika typer av böcker som du tycker om. En tidig invändning mot just Amazons rekommendationer har varit att presentinköp du må ha gjort på sajten influerat Amazons bild av dig och på detta sätt har resultaten försämrats.

En svensk websajt som drar nytta av just möjligheterna med att samla en databas med information om vilka böcker som tycks hänga ihop (som Amazon gör: de skapar länkar mellan olika böcker genom att se till sina kunders köpmönster) är sajten Boktipset.se som ägs av Bonnierförlagen och TV4. När du registrerat dig på sajten kan du indikera vilka böcker du har hemma genom att ställa dem i din virtuella bokhylla och denna handling hjälper Boktipset att bygga en databas med massor av data som kan användas till att ge dig högkvalitativa rekommendationer. Detta är just också uttalat syftet med sajten då man nämner möjligheten att få "skräddarsydda lästips baserade på din smak" som en anledning att bli medlem. Till saken hör naturligtvis också att den som driver en sån här tjänst får en oöverträffad insikt i läsares smak och köpmönster, något som sajtens ägare kan dra nytta av.

Den här boken handlar om hur läsare och författare kommer närmare varandra och hur läsaren som en följd av detta följer författarskapet närmare än vad man må ha gjort tidigare, till exempel i form av att man läser och kommenterar författarens blogg. Just den här typen av följande, där läsaren följer författaren och har ett utbyte med honom eller henne, tror jag kommer bli ett oerhört viktigt sätt att hitta de böcker man väljer att läsa i framtiden. Att följa en författare och interagera med honom eller henne gör på något sätt att man blir som vänner: vi är alla vana vid att ha interaktioner med våra vänner (nu också över nätet) och följa deras vardag och om vi då gör så även för författare vi tycker om, ja då är ett meddelande på författarens blogg om att den nya boken finns till försäljning detsamma som att få en bok rekommenderad av en vän. Det faktum att man följer författaren är ju också en indikation på att man vill läsa det författaren skriver och sannolikheten är då också hög att man köper de nya böcker som kommer ut. Jag tror att de flesta läsare är kapabla till följande i sociala media (och i andra media samt i verkliga möten, till exempel kulturfestivaler och författarträffar) och ju fler som upptäcker möjligheten desto fler kommer göra det. Att använda denna typ av följande som marknadsföring är ett viktigt verktyg för dagens och framtidens författare, vilket den här boken skall förbereda för.

Det råder väl knappast någon tvekan om att de flesta svenskar har förstått att all världens kunskap finns vid våra fingerspetsar om vi väljer att söka på nätet, till exempel på Google. En gång i tiden fanns världens kunskap i böcker på bibliotek men nu finns den på Wikipedia och webplatser. Till bibliotekens kunskap var bibliotekarie och kortkatalog nyckeln men till nätets samlade kunskap är google, den blixtsnabba sökmotorn som dagligen blir allt bättre på att hitta svaren på dina frågor, dörren. Det vi inte inte i stor utsträckning tänkt på tidigare är att all den där kunskapen som finns i de böcker som står på bibliotekens hyllor helt enkelt blir irrelevant eftersom människor inte kan söka i den på samma sätt som de kan söka i den mycket mer lättillgängliga information som finns i Wikipedia och på nätets otaliga sajter. Med projektet Google Books vill Google göra det möjligt att på samma sätt som man söker på nätet söka i böckernas innehåll. Ju mer människor förväntar sig att hitta svaren på sina frågor med hjälp av sökmotorer som Google och när de också börjar förvänta sig att få goda förslag på böcker som matchar de frågor de ställer i sökmotorn desto mer irrelevanta kommer de böcker som inte är sökbara att bli. Att inte göra sina böcker sökbara innebär alltså allt mer att förlag kastar bort sina pengar på marknadsföring när läsarna förväntar sig att hitta rätt böcker genom att söka på deras innehåll.

Bibliotek (Detta är ett bokmärke jag lagt till för att jag ska komma ihåg att skriva nåt här.)

Bokklubbar (Detta är ett bokmärke jag lagt till för att jag ska komma ihåg att skriva nåt här.)

Traditionell marknadsföring, det vill säga i form av annonser i dagspress, på annonstavlor och så vidare, fungerar endast för ett fåtal titlar där ett mycket brett intresse finns. Att marknadsföra till allmänheten fungerar inte för nischade titlar eller lågbudgettitlar eftersom läsarna, som de vanliga människor de är, bombarderas av tusentals marknadsföringsmeddelanden varje dag. Marknadsföringen av böcker måste bli mer sofistikerad och författare och förlag måste hitta på nya sätt att nå ut. Det som fyller mig med tillförsikt är att i den digitala framtiden så är inte dessa nya sätt att nå ut i formen av trick eller knep utan sker på läsarnas villkor. Att rätt bok hittar rätt läsare är i författarens, förlagens och inte minst läsarnas intresse.